Enligt Folkhälsomyndigheten är symtom på depression, ängslan och stress vanligare hos studenter i jämförelse med yrkesverksamma i samma åldersgrupp. En signifikant ökning av kvinnor och män som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande ses i åldersgruppen 16-29 år (Folkhälsomyndigheten).
Det betyder att du inte är ensam. Problem inom detta område är långt vanligare än vad man kan tro och det finns säkert många i din närhet som upplever liknande saker som dig, om än på sitt eget sätt. Utredningen är några år gammal men det finns ingen anledning att tro att den inte är lika aktuell idag.
Många studenter upptäcker denna problematik i programmets första riktigt jobbiga period, första gången som de kuggar en tenta eller när man försöker balansera sina studier med andra tidskrävande intressen. Du är inte ensam, det är jobbigt för alla och det händer de flesta. I dessa situationer är det extra viktigt att vara medveten om riskerna med stress och att komma ihåg sitt egenvärde skilt från sina prestationer. Det finns mycket hjälp att få.
Denna text grundar sig i psykisk ohälsa som är kopplad till dina studier, men det finns mycket matnyttig information som är användbar även i andra situationer. Om informationen känns träffande rekommenderar vi dig att söka professionell hjälp.
Psykisk ohälsa upplevs olika av alla. Det är därför svårt att säga hur just du reagerar på stress och hur det känns för dig när du blir nedstämd, orolig eller får ångest. Det vi vill förmedla är vikten av att ta sin psykiska ohälsa på allvar. För även om psykisk ohälsa inte syns utanpå oss på samma sätt som fysisk ohälsa eller skador är det precis lika allvarligt. Om en drabbas av en influensa är det självklart för de flesta av oss att vi måste vila, dricka mycket vätska och ta hand om oss själva. När vi drabbas av stress eller annan psykisk ohälsa är det inte lika självklart, men minst lika viktigt. Stress som lämnas obehandlad kan växa sig till större problem och därför är det viktigt att göra något åt situationen, även om det kan vara svårt.
Ta dig själv och din hälsa på allvar. Ta hand om dig själv oavsett om det betyder att du behöver vila mer, be om hjälp eller uppsöka en läkare.
Hos vårdguiden kan du läsa mer om stressens påverkan på ditt mående.
Det kan vara svårt att avgöra när du är i behov av det men det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Ta dig själv och dina upplevelser på allvar! Tänk på att en del i att ta sig själv på allvar är att inte förminska sina problem eller sin oro inför dem, varken i kontakt med vården eller i något annat sammanhang.
Det finns flera platser dit du kan vända dig med din psykiska ohälsa. Vilken typ av stöd som passar dig bäst kan bara du själv veta. Alla måste börja någonstans.
Det vanligaste sättet att få hjälp med sin psykiska ohälsa är genom samtalskontakt. Det finns flera olika vägar att gå för att få denna typen av hjälp. Nedan följer de vanligaste:
Studenthälsan drivs av universitetet och erbjuder hjälp med studierelaterade problem. De är specialiserade på studenter och kan svara på många frågor. Det är gratis att gå dit och de kan hjälpa dig att reda ut varför du mår dåligt eller att hitta till rätt ställe att få hjälp ifrån. Här kan du ofta få träffa någon snabbt. Studenthälsans hemsida hittar du på sh.uu.se, eller så kan du ringa dem på 018-471 69 00.
Din vårdcentral har ofta mer resurser än Studenthälsan. Här kan du få hjälp med mer omfattande problem som kräver längre kontakt men det kan också ta längre tid innan du får en besökstid. Din vårdcentral kan även remittera dig till psykiatrin ifall du behöver eller vill det.
Till privat vård kan du vända dig om du till exempel vill gå i terapi utanför din vårdcentral eller Studenthälsan. Privat samtalsterapi är smidigt eftersom det oftast går snabbt att få en tid, däremot är det nästan alltid dyrare än att gå i den landstingsdrivna vården. Det finns många privata alternativ i Uppsala. För att hitta rätt kan det hjälpa att be din kontakt på vårdcentralen eller Studenthälsan om tips.
UTN har 4 heltidsarvoderade studenter, studiebevakare, som arbetar med att göra din studietid bättre. Av dem är det främst studiebevakaren med studiesocialt ansvar som kan svara på dina frågor om stress, psykisk ohälsa och vilka rättigheter du som student har. Du kan nå studiesocialt ansvarig på soc@utn.se.
Om ditt mående hindrar dig från att klara dina studier kan din studievägledare hjälpa dig att planera dina studier utifrån din situation. Du kan få stöd i till exempel att prioritera vilka kurser du behöver klara inför kommande perioder samt planera vad som är en rimlig arbetsbelastning i omtentaperioderna. Du hittar kontaktuppgifter till just din studievägledare här. Om du behöver bli sjukskriven kan din läkare sjukskriva dig.
För att få en överblick över din hälsa och livsstil kan du använda studenthälsans anonyma livsstilsanalys. Testet ger dig personligt anpassade råd utifrån dina svar och hjälper dig att hitta förbättringsområden för att stödja din hälsa och välmående.
Sömn är avgörande för din förmåga att lära, minnas och bibehålla fokus. En regelbunden sömncykel hjälper din kropp och hjärna att återhämta sig efter dagens ansträngningar. Om du upplever sömnsvårigheter, överväg att skapa en avslappnande nattrutin, undvik stimulerande drycker som kaffe eller energidrycker nära sänggåendet, och begränsa exponeringen för skärmar innan du ska sova. Att hålla sovrummet svalt och mörkt samt att gå och lägga sig samt vakna vid samma tidpunkt varje dag, även på helger, kan också förbättra din sömnkvalitet. Se fler råd om sömn här.
Regelbunden fysisk aktivitet är en kraftfull faktor för att främja psykisk hälsa. Det kan minska symtom av depression och ångest, förbättra din stresshantering och öka din känsla av välbefinnande. Det kan vara en promenad, cykeltur eller ett träningspass. Fysisk aktivitet behöver inte vara tidskrävande eller intensiv för att vara effektiv - även korta pauser med rörelse under din studietid kan göra stor skillnad. Se fler råd om fysisk aktivitet här.
Alkoholkonsumtion upplevs ibland som en del av studentkulturen, men det är viktigt att du reflekterar över dina vanor och hur de påverkar ditt liv. Regelbunden och tung alkoholkonsumtion kan ha negativa effekter på såväl din fysiska som mentala hälsa. Var medveten om hur mycket och hur ofta du dricker, och tänk på att "varannan vatten" kan vara ett sätt att balansera intaget och förhindra de negativa konsekvenserna av alkohol. Se fler råd om alkohol här.
Utmattningssyndrom kan uppstå efter en period av långvarig stress där kroppen och hjärnan inte fått tillräckligt med tid för återhämtning. Symtomen kan inkludera extrem trötthet, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem och en känsla av att vara överväldigad av uppgifter som tidigare var hanterbara. Om du känner av dessa tecken är det viktigt att du tar dem på allvar och söker professionell hjälp. Studenthälsan kan erbjuda stöd och vägledning för att hjälpa dig hitta vägen tillbaka till hälsa. Se fler råd om utmattning här.
018-471 69 00
studenthalsan@uu.se
Besöksadress: Övre Slottsgatan 7, 2 tr.
Hitta till studenthälsan i Uppsala (Google Maps)
.png)
.png)